Evangelikalt globalt nätverk

Med posten kom en bok på drygt 80 sidor: Seoulförklaringen, utgiven av Svenska Evangeliska Alliansen (SEA) i skriftserien Brytpunkt. 

Den 22–28 september 2024 hölls den fjärde Lausanne-kongressen i Seoul, Sydkorea. Under parollen Låt kyrkan tillsammans förkunna och visa på Kristus samlades 5 200 delegater från drygt 200 länder. I anslutning till konferensen publicerades Seoulförklaringen (på engelska: Seoul Statement).

Först en tillbakablick: Vad är Lausannerörelsen (Lausanne Committee for World Evangelization)? 1974 arrangerades en kongress i Lausanne, Schweiz under rubriken Hela kyrkan bär hela evangeliet till hela världen. Världsevangelisten Billy Graham var en av initiativtagarna, tillsammans med andra världskända förkunnare och teologer. Lausannedeklarationen antogs av 2 700 deltagare från 150 länder. Kongressen fick ett stort genomslag och har skrivit in sig i 1900-talets missions- och kyrkohistoria.

15 år senare, 1989, samlades 3 500 representanter från 170 länder under temat Förkunna Kristus tills han kommer i Manilla, Filippinerna (även kallad Lausanne II), som resulterade i Manilamanifestet.

Hösten 2010 möttes 4 200 delegater från 197 länder i Kapstaden, Sydafrika, under mottot Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv (även kallad Lausanne III). Det resulterade i Kapstadsöverenskommelsen. Dåvarande generalsekreterare i SEA, Stefan Gustavsson, rapporterade efter konferensen: Vad är Lausanne?

Utifrån svensk horisont bildades en svensk Lausannekommitté 1975, som 2011 gick upp i SEA. För mer detaljer om nätverkets relationer till andra sammanhang hänvisas till Lausannerörelsen och den ekumeniska rörelsen. 

Norsk Luthersk Misjonssamband (NLM) rapporterade i efterhand om kongressen i Seoul 2024: Lausanne.

I mars 2025 genomförde SEA ett arrangemang: Uppföljning av Lausannekongressen i Seoul.

Dansk Bibel Institut (DBI) arrangerade i september 2025 en temadag som uppföljning av Seoul-kongressen 2024: Lausanne-bevægelsen: Global mission i forandring.

Norsk tidsskrift for misjonsvitenskap ägnar ett helt nummer åt Seoulkongressen: Nr 2. 2025.

I Seoulförklaringen har Olof Edsinger, generalsekreteraren i SEA, ett förord där han redogör för det omfattande förarbetet inför kongressen: State of the Great Commission.

… en digital resurs på mer än 500 sidor, med tre huvuddelar: Först en kortare sektion med fakta och statistik kring den globala kristenheten och missionen; därefter 350 sidor med kartläggningar av 40 nyckelfaktorer och trender som bedöms ha konkret påverkan på kyrkans missionsuppdrag fram till 2050; och slutligen regionala reflektioner från Lausannerörelsens tolv geografiska regioner (sid 7).

Edsinger citerar också introduktionen av dokumentets innehåll och målsättning:

De sju teman som identifieras i Seoulförklaringen är tänkta att ge klarhet i en värld av teologisk och missiologisk förvirring – att kristna övertygelser är rotade i Skriften och i två årtusenden av kristen tradition; att vi med förtröstan kan veta vad som är centralt i ‘evangeliet’ och ha förmågan att urskilja vad som är perifert och vad som är falskt; att vi ska vara lika överlåtna till proklamationen av tron (evangelisation) och till försvaret av tron (lärjungaskap och pastoral omsorg) som två likvärdiga förpliktelser som ligger i att vara den världsvida kyrkan (sid 9). 

Boken har sju teman:

1. Evangeliet
2. Bibeln
3. Kyrkan
4. Människan
5. Lärjungaskap
6. Nationsfamiljen
7. Teknik

I dokumentets inledning redogörs för historiken och innehållet: 

I femtio år har Lausannerörelsen vägletts av Lausannedeklarationen (1974), Manilamanifestet (1989) och Kapstadsöverenskommelsen (2010). Seoulförklaringen från den fjärde Lausannekonferensen bekräftar till fullo dessa tidigare kongressdokument och bygger vidare på deras fasta grund genom att förnya vår överlåtelse till evangeliets centrala ställning (avsnitt I) och till en trogen tolkning av Skriften (avsnitt II). Endast så kan vi möta de specifika utmaningar som den världsvida kyrkan nu står inför (avsnitt III–VII) när vi troget försöker bära vittnesbörd om vår korsfäste och uppståndne Herre – från hela världen, till världen, för kommande generationers skull (sid 12).  

En första genomläsning av boken ger mersmak! Jag blir nyfiken över att fördjupa mig ytterligare, inklusive tanken att så småningom se på likheter och olikheter mellan evangelikal och evangelisk-luthersk teologi. Att spegla Seoulförklaringen (Lausannerörelsen), till exempel i ljuset av Den augsburgska bekännelsen och Om koncilierna och kyrkan (M Luther), särskilt det som benämns Kyrkans kännetecken.

Lausannerörelsen har viss koppling till Evangeliska världsalliansen (World Evangelical Alliance, WEA), som representerar 650 miljoner kristna runtom i världen. Olof Edsinger har i en ledare i Världen idag (2025-11-26) med rätta påpekat:

… att vi i väst behöver dra lärdomar av våra syskon i det globala Syd, vars kyrkor i betydligt högre grad än våra lever med en erfarenhet av väckelse och tillväxt … är det väl värt att lyssna in vad såväl Lausanne­rörelsen som WEA har att säga – även på punkter där de med sin tydlighet kan komma att utmana oss i väst.