Guds handlande i världen och i kyrkan

Matthew C. Harrison, John T. Pless, General Editors: One Lord, Two Hands? Essays on the Theology of the Two Kingdoms, Concordia Publishing House, 2021, 484 s.

I många religiösa system är politisk makt något eftersträvansvärt. Ju större och mäktigare religion, desto större politisk makt. Men i den lutherska teologin finns ett annat mönster: kyrkan ska avstå från politisk makt, eftersom styrelsen av den politiska sfären inte tillhör kyrkans uppgifter. Gud har ett annat sätt att styra världen, nämligen genom den världsliga överheten. En stående kritisk punkt mot den lutherska kyrkan ända sedan den reformerte teologen Karl Barth har varit, att den lutherska inställningen till politisk makt skulle leda till ett tyst accepterande och okritiskt stödjande av det rådande systemet. Den lutherska tvårikesläran har beskyllts för att vara medskyldig till katastrofen i Tyskland under nationalsocialismen. Under tiden efter andra världskriget utlöste dessa beskyllningar en omfattande forskning om förhållandet mellan överhet och kyrka i luthersk teologi. Det handlar i dessa diskussioner inte bara om en enskild läropunkt utan en mängd viktiga läror berörs, från skapelsen till frälsningen och eskatologin.

Föreliggande bok är en samling av inte mindre än 26 artiklar på temat tvårikeslära. Utgivarna har samlat – och i flera fall nyöversatt till engelska – både äldre och nyare bidrag från lutherska teologer och så gjort tillgängligt vad som annars legat utstrött och svårtillgängligt i tidskrifter och artikelsamlingar.

Några bidrag ska här lyftas fram som smakprov på vad som finns i boken. Bland de äldre artiklarna kan nämnas Hermann Sasses, ”The Church and the Political Powers of our Time”. Bidraget är extra intressant, eftersom det är skrivet året innan Hitler kom till makten, d.v.s. 1932. Hermann Sasse var en av de få teologer som tidigt kritiserade nationalsocialismen och i artikeln framgår vilken betydelse den teologiska analysen hade för hans politiska ställningstagande. Han såg faran i den framväxande totalitära staten, vilken inte tillät kyrkan friheten att stå för hela sin bekännelse. Att kunna se när staten träder över sin av Gud givna gräns, förutsätter en teologiskt motiverad bedömning av stat och kyrka.

Bland de äldre bidragen återfinns också ett (1949) av den svenske teologen och biskopen Anders Nygren, i vilket han bemöter kritiken från bl.a. Karl Barth och presenterar Luthers teologi utifrån dennes skrift Om den världsliga överheten, hur långt man är skyldig den lydnad. Flera andra bidrag från 1960-talet, bl.a. av Gerhard Ebeling och Heinrich Bornkamm, är historiska studier över de lutherska rötterna till läran om de två rikena.

Boken innehåller även studier där den lutherska förståelsen av stat och kyrka relateras till nutiden, och bland dessa märks ett bidrag av Knut Alfsvåg. Hans artikel behandlar frågan om tvårikesläran och den s.k. treståndsläran, och vad denna betyder för en kristen samhällsförståelse idag. Tanken att en människa är satt att leva sitt liv i olika stånd eller livsområden (stat–hushållsstånd–kyrka; politia–oeconomia–ecclesia) var central för Luther. Han kallar dessa för ”heliga ordningar”, eftersom de är instiftade av Gud själv. Alfsvåg visar hur denna livsförståesle innebär en utmaning för det modernistiska projektet som utgår från den autonoma individen. Treståndläran är ständigt aktuell eftersom den sätter fokus på frågor som moderniteten har svårt att hantera, såsom människans ”obotliga religiositet” (jfr ecclesia) och längtan efter gemenskap (förenat med sexualitet i äktenskapet, jfr oeconomia) och efter samhörighet förenad med nödvändigheten att stävja det onda (jfr politia).

Matthew Harrison och John Pless har gjort alla som är intresserade av luthersk teologi en stor tjänst genom att på detta sätt skapa en viktig resurs för förståelsen av Guds handlande i världen och i kyrkan.

Torbjörn Johansson

Rektor, Församlingsfakulteten