Människan – ett mysterium

Under sensommaren har jag läst en nyutgåva av Mysteriet människan (2026 EFS Budbäraren), skriven av prästen, teologen och bibelläraren Agne Nordlander. Den första utgåvan publicerades i början av 80-talet. 

På drygt 50 sidor lyckas Nordlander fånga Skriftens människosyn i ljuset av den evangelisk-lutherska bekännelsen. Boken har fem kapitel:

1.     Bibelns syn på människan

2.     Skapad till Guds avbild

3.     Vad innebär "Guds avbild”, imago Dei?

4.     Efter fallet

5.     Människan som helt fallen i synd.

De fem punkterna omges av Förord och Sammanfattning. 

Författaren lyfter inledningsvis fram att Bibeln har en människosyn med flera dimensioner. I teologisk bearbetning är det vanligt att tala om det frälsningshistoriska perspektivet och det psykologiska perspektivet. Båda perspektiven är relevanta men en distinktion dem emellan är nödvändig (sid 16): 

Distinktionen går ytterst tillbaka på Luthers åtskillnad mellan människan inför Gud (coram Deo) och människan inför medmänniskorna (coram hominibus), mellan homo theologicus (människan sedd utifrån sin gudsrelation) och homo politicus (människan ur social, psykologisk och filosofisk synvinkel). 

I förhållandet till Gud har det frälsningshistoriska perspektivet sin givna plats; författaren konstaterar (sid 16–17):

Endast med hjälp av detta perspektiv kan man uttrycka både att människan är skapad god och helt fallen i synd, och att hon samtidigt är rättfärdig och syndare (simul justus et peccator).

Jag har sällan läst en så kort, koncis och klargörande beskrivning om skillnaden mellan luthersk och romersk-katolsk teologi, med avseende på människosynen (sid 17–18):

Om luthersk teologi ger företräde åt det frälsningshistoriska perspektivet och teologiskt arbetar utifrån synd-nådschemat, så kan man säga att romersk-katolsk teologi ger företräde åt det psykologiska perspektivet och tänker utifrån ett natur-nådschema. Man frågar sig hur mycket synden skadat människans olika delar och dimensioner och hur frälsningen nu ska kunna reparera det skadade. Men det kan aldrig bli tal om att människan är helt fallen i synd, eftersom människan som rationell, psykologisk och social varelse trots allt fungerar relativt bra. Det kan bara bli fråga om delskador, inte totalskador. Synd uppfattas mer som något som hämmat en god och löftesrik utveckling, medan frälsning uppfattas som en akt som på nytt ger människan rätt inriktning. 

Det frälsningshistoriska perspektivet har företräde i reformatorisk teologi och samtidigt måste det psykologiska perspektivet också få sin rättmätiga plats (utan en felaktig sammanblandning). Människor behöver få en sund helhetssyn på sig själva och sin tillvaro, att integrera all sann kunskap om människan i en helhetssyn. En flerdimensionell människosyn enligt följande (sid 19):

När människan beskrivs utifrån sin förmåga att nå gemenskap med Gud ska det frälsningshistoriska perspektivet användas, (–––) när människan beskrivs utifrån sin förmåga till kulturell aktivitet, samhällsinsatser, viss moralisk förändring, då bör det psykologiska perspektivet användas. 

Kapitel 2–5 genomgår på ett enkelt och pedagogiskt sätt det frälsningshistoriska perspektivet: människan som skapad till Guds avbild och – dessvärre – totalt fallen i synd. 

Under rubriken Sammanfattning kommer upplösningen av detta paradoxala drama, med underrubrikerna Återupprättad och Delvis nyskapad. Det hänvisas till slutmålet: “det slutliga helandets dag” (sid 60):

Uppståndelsens dag, då Gud ska låta den nyskapade människan träda fram i hela sin Kristuslikhet, förhärligad till ande, själ och kropp (Fil 3:21). Det är först i detta sista stadium, i det förhärligade tillståndet, som människan är i allt igenom nyskapad i alla sina dimensioner och lik Gud. Först där sammanfaller det frälsningshistoriska och det psykologiska perspektivet. När Gud blir “allt i alla” (1 Kor 15:28) behövs inte längre våra distinktioner mellan “människan-inför-Gud” och “människan-inför-medmänniskorna”. Men i dag behövs de!

Boken har recenserats i SPT och kan köpas för 50 SEK via Arken eller Nya Musik.

Roland Gustafsson

(Artikkelen er tidligere publisert her: https://elfh.se/manniskan-ett-mysterium/)