Teologer för alla I

25.02.2021
Christian Braw
Aktuelt fra andre Teologihistorie Teologi Menighet Kirkekampen Kirke og stat Luthersk teologi Tyskland

Peter Brunner

Christian Braw

Den svenska skolan har gett mycket värdefulla kunskaper för teologin för alla. De allra flesta, som gått mer än grundskola, har fått lära sig engelska, tyska och franska, några till och med spanska. Och några har till och med lärt sig latin och grekiska. Vilken potential för teologi!

En av de många teologer, som har mycket att förmedla, är professor Peter Brunner. Hans samlade uppsatser utkom 1990 i två band under titeln Pro Ecclesia. Förordet skrevs av Reinhard Slenczka, i Sverige mest känd som lärare vid Luther-Akademin i Riga. Det första bandet innehåller fem avdelningar: 1. Skrift och tradition. 2. Gud och människa. 3. Ord och sakrament. 4. Kyrka och ämbete. 5. Kristen i världen

Den sista avdelningen är särskilt intressant genom att Peter Brunner upplevde både kyrkokampen under Tredje riket och studentrevolten 1968. En av uppsatserna i denna avdelning är en föreläsning från 1932, strax innan Hitler grep makten. Tyskland var då – liksom stora delar av världen – drabbat av en djup ekonomisk depression. Med bräckliga och tillfälliga majoriteter regerade Zentrum (KD) utan annat recept än yttersta sparsamhet, vilket ytterligare fördjupade krisen. I denna situation höll Brunner sin föreläsning under titeln Politiskt ansvar och kristet ställningstagande. Frågan är alltså hur en kristen skall ta ansvar för samhället. Brunners svar är att det i politiken inte finns några ”Du skall” eller ”du skall icke” för en kristen. Politiken är alltid en blandning av insikt och villfarelse, av vishet och dårskap. Därför kan ingen kyrka eller andlig ledare ålägga någon enskild kristen eller grupp att inta en viss ståndpunkt eller rösta på något visst parti. Här måste varje enskild kristen själv fatta sitt beslut och ta hela ansvaret – själv. Då hade ännu inte avgrunderna av Tredje riket visat sig. Under de följande åren blev Brunners eget ställningstagande alltmer profilerat. Villfarelse finns inte bara när det gäller tron, det finns också, säger Brunner, ”socialetisk heresi”, i synnerhet där man har att göra med en allsmäktig statsmakt. Hans ställningstagande förde honom år 1935 till koncentrationslägret Dachau.

Som professor och akademisk lärare bildade Brunner ingen skola och samlade inte en lärjungekrets. Men han var sina studenters faderlige vän. Med takt och inlevelse kunde han få också torftiga uppsatser att ge spännande öppningar på sitt seminarium. Han var också verksam i Lutherska Världsförbundet. I det andra banden av Pro Ecclesia finns en hel avdelning med uppsatser om reformationens hjärtefråga, rättfärdiggörelsen. Det handlar alltså om den personliga relationen till Gud. Brunner vidgar ämnet, det handlar inte bara om rättfärdiggörelsen, det handlar också om den nya lydnaden, d.v.s. livsförvandlingen. Ett av bidragen behandlar också det romerskkatolska svaret på reformationen, nämligen rättfärdiggörelsen så som den beskrevs av konciliet i Trient.

Peter Brunner fick uppleva hur detta som var reformationens hjärtefråga blev oklart just i Lutherska Världsförbundet. För att förstå hans besvikelse bör man gå till det som för honom var kriteriet för all sann förkunnelse och all verklig teologi – att den kan bestå inför den yttersta domen. Det perspektivet bleknade i Lutherska Världsförbundet och ersattes av de tänkta behoven hos ”vår tids människa”

Under senare delen av Peter Brunners verksamma liv gjordes i Tyskland omfattande nygestaltningar av gudstjänsten. Peter Brunner fann i dem en ny dogmatik eller troslära, som på den mest centrala punkten – gudstjänsten – trängde ut den klassiska tron. Detta blev uppenbart för honom, som ägnat en stor del av sin forskning just om gudstjänsten. Han insåg att vad som Kyrkans gudstjänst är, förstår man först när man inser vad Kyrkan är. Och Kyrkan är, säger Brunner, en ”frälsningsgemenskap”, d.v.s. en gemenskap av människor på väg mot den slutliga frälsningen genom Kristi återkost. Det är i detta perspektiv, som gudstjänsten får rätt former och rätt ord.

Den svenska skolan har gett Sveriges kristenhet en stor gåva, när den öppnat vägen till viktiga teologer som Peter Brunner.

Christian Braw